Ett Certificate of Analysis, vanligtvis förkortat CoA, är ett analyscertifikat som redovisar analysresultat för en specifik batch eller ett specifikt parti av ett material. Dokumentet samlar testdata, specifikationer och spårbarhetsinformation i strukturerad form. Ett CoA skiljer sig därför från en allmän produktbeskrivning, eftersom det normalt hänvisar till ett bestämt tillverkat, förpackat eller analyserat parti.
Det exakta innehållet varierar beroende på leverantör, laboratorium, material och användningsområde. Ett CoA innehåller ofta en kombination av följande uppgifter:
Ämnet hänger nära samman med Hur bedömer man ett Certificate of Analysis (CoA)? och Identitet kontra renhet: vad är skillnaden?, som ger ytterligare sammanhang för tolkning och karakterisering av kemiska material.
Alla CoA innehåller inte samtliga dessa uppgifter. Dokumentets värde beror därför inte bara på att ett certifikat finns, utan även på vilken information som faktiskt redovisas och om analysmetoden är lämplig för den egenskap som bedöms.
Identitet och renhet är två olika analytiska frågor. En metod kan ge starka belägg för att ett prov innehåller den avsedda föreningen utan att automatiskt fastställa en viss procentuell renhet.
Tekniker som LC-MS, NMR, FTIR och kromatografiska metoder ger olika typer av information. LC-MS kan ge kromatografisk och massrelaterad information. NMR är särskilt användbar för strukturverifiering. HPLC eller annan kromatografisk metod kan användas för att uppskatta relativ renhet, men resultatet måste tolkas i förhållande till metod, detektor, integration och använda referensmaterial.
En procentangivelse på ett CoA kan verka entydig, men betydelsen beror på hur den har bestämts. Ett resultat på exempelvis 99,2 % kan vara en kromatografisk areaprocent. Det är inte automatiskt detsamma som 99,2 viktprocent av en enda kemisk komponent. Vatten, restlösningsmedel, oorganiska salter eller komponenter som ger olika respons i den valda detektorn kan påverka tolkningen.
Därför är en procentsiffra utan information om analysmetoden mindre informativ än samma resultat tillsammans med en tydlig metodbeskrivning. Vid teknisk bedömning är metod, specifikation och mätkontext minst lika viktiga som själva siffran.
Ett CoA är mest användbart när det kan kopplas till det material som faktiskt bedöms. Batch- eller lotnumret är den viktigaste länken för spårbarhet. Om materialet har ett batchnummer på etiketten bör detta helst motsvara batchnumret på analyscertifikatet.
Ett generellt certifikat utan tydlig batchkoppling kan fortfarande innehålla användbar produktinformation, men ger mindre stöd för att de redovisade resultaten gäller just det aktuella materialet.
En praktisk granskning börjar med några enkla frågor. Är det tydligt vilket material som analyserats? Finns ett batchnummer? Anges analysmetoden? Redovisas verkliga mätresultat eller bara specifikationsgränser? Är enheterna tydliga? Och är den valda metoden lämplig för den slutsats som dras?
Dokumentets ursprung är också relevant. Ett internt leverantörscertifikat, en rapport från ett oberoende laboratorium och ett certifikat från originaltillverkaren kan alla vara användbara, men de erbjuder inte nödvändigtvis samma grad av oberoende eller detaljnivå.
Ett CoA ska inte förväxlas med ett Safety Data Sheet (SDS) eller ett Technical Data Sheet (TDS). Ett SDS behandlar främst faror, säker hantering, lagring, transport och nödåtgärder. Ett TDS beskriver vanligtvis tekniska egenskaper och produktspecifikationer. Ett CoA redovisar däremot analysresultat som kan kopplas till en viss batch.
Ett Certificate of Analysis är ett viktigt tekniskt dokument för att redovisa batchrelaterade analysresultat. Dess värde avgörs inte bara av att certifikatet finns eller av en enskild renhetsprocent. En bra bedömning tar hänsyn till spårbarhet, analysmetod, specifikationer, verkliga mätresultat och om den valda metoden är lämplig för den slutsats som redovisas.